Gunnar Almevik

Under åren 2015–2020 var Gunnar Almevik akademiforskare med finansiering från Vitterhetsakademien inom ämnesområdet kulturhistoria med byggnadshistorisk inriktning. Under dessa år fokuserade han på äldre byggnadsteknik i medeltida kyrkobyggnader. Bland annat har han utifrån sin hantverkskunskap gjort nya digitala rekonstruktioner av den nedmonterade träkyrka som påträffades under golvet i kyrkan i Hemse på Gotland. Dessa rekonstruktioner har förändrat synen på samspelet mellan den tidiga kyrkobyggnaden, dess liturgiska utformning och den omgivande miljön. I ett samarbete med Historiska museet kommer rekonstruktionen att bli en interaktiv del av en ny utställning om vikingatiden.

Gunnar Almevik har sammanfattat sin syn på ämnet kulturvård i flera arbeten. I antologin Kulturvård. En introduktion (2021) beskriver han kulturvård som ett ”hantverkligt” ämne där praktiken tas in i forskningsmetodiken genom fallstudier, aktioner och försök. I Kulturvård och gestaltade livsmiljöer (2024) diskuterar han med andra forskare olika perspektiv på kulturvård och gestaltning i våra livsmiljöer. Och som medredaktör i antologin Ménards metod. Rekonstruktion och inlevelse i bebyggelsehistorisk forskning (2024) samlar han kulturhistoriska forskare för att diskutera metoder inom bebyggelsehistorisk forskning.

Almevik har i ett flertal artiklar diskuterat teoretiska och metodiska problem inom craft science i Norden och i Europa, inte minst betydelsen av handens tysta kunskap för kulturhistoriska tolkningar samt metoder för digitalisering inom kulturarvsforskningen. Han har genomfört flera internationella fältarbeten och undersökt klanbyggnader i lera i Kina, lämningar på Antarktis från Nordenskiölds expedition 1901–03 och graffittiinskriptioner i Ukraina 2024. Almevik ledde det projekt som initierade digitaliseringen av den tusenåriga graffitti som finns bevarad på väggarna i Sofiakatedralen, för att tillgängliggöra för forskning och bevara som kulturarv inför hotande krigsskador. Arbetet utfördes tvärvetenskapligt i samarbete med olika specialister och lokala kulturarvsarbetare i Kiev.

Under perioden 2021–2024 ledde Almevik även sin institutions medverkan i ett stort EU-projektet CHARTER rörande kompetens, rollfördelning, utbildning och fortbildning inom kulturarvsområdet i EU. Särskilt frågor om kulturmiljövård, konservering, hantverk, traditionell kunskap och kommunikation betonades.

Gunnar Almevik är aktiv som forskare och som institutionsbyggare. Hans forskning anlägger kulturhistoriska och vetenskapsteoretiska perspektiv på hantverk, kulturvård, byggnads- och bebyggelsehistoria. Han mottog Svenska fornminnesföreningens Mandelgrenpris 2024, för sin forskning och sina ”gedigna kunskaper om traditionellt byggnadshantverk, dokumentation, rekonstruktion och visualisering.”

Läs mer om Akademiens nyinvalda ledamöter här.

Kungl. Vitterhetsakademiens ledamöter kommer från de humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga disciplinerna. Antalet arbetande ledamöter är cirka 120 fördelat på den historisk-antikvariska klassen och den filosofisk-filologiska klassen. Vitterhetsakademien har dessutom hedersledamöter, utländska ledamöter, svenska och utländska korresponderande ledamöter. Det totala antalet ledamöter är cirka 175. Att bli invald i Vitterhetsakademien är ett erkännande för framstående och betydelsefulla insatser inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning samt inom kulturmiljövård.