Ny bok om Sveriges unika och storslagna kartarbete under 1600-talet

Boken Sveriges kartor och lantmätare 1628 till 1680. Från idé till tolvtusen kartor är den första övergripande studien av 1600-talets geometriska kartering. Författaren Clas Tollin ger en samlad beskrivning av karteringens förlopp, hur arbetet framskred i olika delar av landet och vilka områden som blev utan kartor.
Under 25 år från 1630 till 1655 skedde en systematisk storskalig kartering av dåvarande Sveriges byar och gårdar från Öland i söder till Tornedalen i norr och från Värmland i väster till Karelen i Öster.

—Utan 1630- och 1640-talens arbete med geometriska kartor hade lantmäteriet aldrig fått den grund och organisatoriska stabilitet samt den kunskapstradition som fortfarande är kännetecknande för svenskt lantmäteri. Kartarbetet är ensamt i sitt slag i världen, inget annat land har så tidigt utbildat och anställt en kår av statliga lantmätare för att genomföra ett liknande uppdrag, säger författaren Clas Tollin.

I april 1628 gav Gustav II Adolf i uppdrag till Anders Bure, nyutnämnd generalmatematiker, att genomföra en systematisk storskalig kartering av hela det dåvarande Sverige. Under två decennier utbildades en kår av statliga lantmätare och ett unikt arbete med att kartera den svenska landsbygden inleddes. Tack vare stormaktstidens arkivhållning och senare tiders lantmäteri har kartmaterialet bevarats – ensamt i sitt slag i världen. För första gången kan vi nu följa lantmätarnas idoga arbete och karteringens utveckling över tid. I de storskaliga kartorna framträder en detaljrik bild av landskapet, markanvändningen och olika slags bebyggelser och anläggningar i stormaktstidens Sverige.