Bokmässan 2022: Akademien på Forskartorget

Akademiens programpunkter på Forskartorg 2022 lyfte fram tre aktuella titlar – om den akademiska avhandlingens historia, konsthistorikern Felix Horb och föreställningar av ras i Sverige under 200 år. Vitterhetsakademien är tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond huvudarrangör av Forskartorget.

Forskartorget är Bokmässans största arena för populärvetenskap där framstående forskare presenterar de senaste forskningsrönen – inom allt från samhällsvetenskap till humaniora, som litteratur, språk, medicin, teknik och utbildningsvetenskap – så att de blir tillgängliga för alla. Läs mer på Forskartorgets hemsida.

vitterhetsakademiens programpunkter på Forskartorget 2022:

Den akademiska avhandlingens historia
Akademiska avhandlingar är examensprov som öppnar karriärvägar och ger social prestige. Bo Lindberg diskuterar utifrån sin bok Disputation, dissertation, avhandling (2022) kontinuiteter och skillnader i det svenska disputationsväsendet från 1600-talet till modern tid.
Medverkande: Bo Lindberg, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet. Författare till boken Disputation, dissertation, avhandling. En genrehistoria.

Vitterhet: från Lovisa Ulrika till e-tidskrifter
Vad är egentligen ”vitterhet”? Och vilken funktion har 1700-talets lärda institutioner och kungliga sällskap i dag? Är en boksamling en forskningsresurs? Och vem är Schering Rosenhane? Ett samtal om forskningsstöd, publikationer och humanioras varierande informationslandskap.
Medverkande: Henning Hansen, fil.dr. i historia, bibliotekarie vid Vitterhetsakademiens bibliotek, Riksantikvarieämbetet och Jenni Hjohlman, akademisekreterare, Kungl. Vitterhetsakademien.

Vem var Felix Horb?
Felix Horb hörde till kretsen kring Franz Kafka i Prag, studerade konstvetenskap i Wien och kom som flykting till Sverige 1939. I skuggan av de stora världshändelserna och utan fast akademisk förankring studerade han renässansmåleri och debatterade med flera av tidens mest kända konsthistoriker. Han var en centraleuropeisk intellektuell som fann sin egen väg genom svåra prövningar både professionellt och privat.
Medverkande: Peter Gillgren, professor i konstvetenskap, Stockholms universitet. Författare till boken Felix Horb. Konsthistoriska prövningar (i samarbete med Langenskiölds bokförlag, för närvarande tillgänglig som e-bok).

Ingens tax
Sommaren 2015 stormade det i sociala medier kring en skämtbild av Hans Lindström (1950–2021) som påstods vara rasistiskt stereotyp. I en ambivalent skämtteckning ligger innebörden hos betraktaren, inte i bilden i sig. Förståelsen av visuella stereotyper kan fördjupas, men skämtteckningen kan inte kopplas lös från världen och sin samtid.
Medverkande: Jeff Werner, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Medverkar i antologin Bilder av ras i svensk visuell kultur.

Det etnografiska skådespelet och dekolonisering
I svensk film från 1900-talets första hälft framställdes samer ofta som rasifierade ”andra” i vad som kan kallas etnografiska skådespel. Amanda Kernells Sameblod (2016) är ett vittnesmål om svensk kolonialism och också en del av dekoloniseringen av svensk etnografisk film.
Medverkande: Johan Höglund, professor i engelsk litteratur, Linnéuniversitetet. Medverkar i antologin Bilder av ras i svensk visuell kultur.