Kungl. Vitterhetsakademin

Gad Rausings pris 2023

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2023 tilldelas professor Helge Jordheim, Oslo, för hans innovativa och inflytelserika forskning på det kulturhistoriska fältet. Priset delas ut vid Vitterhetsakademiens högtidssammankomst den 20 mars. Prissumman är 1,5 miljoner kronor.

Professor Helge Jordheim får Rausingpriset 2023 för innovativ och inflytelserik forskning på det kulturhistoriska fältet. Hans forskning kännetecknas av breda perspektiv, filologisk noggrannhet och teoretisk skärpa. Helge Jordheim har spelat en avgörande roll för utvecklingen och vitaliseringen av kulturhistoria. Detta gäller inte minst hans insatser rörande tid, tidsskalor och tidsrytmer. Hans forskning har även relevans för synen på människans roll i en värld hotad av klimatförändringar. Helge Jordheim är dessutom en starkt engagerad och orädd förespråkare för humaniora och dess betydelse i dagens och framtidens samhällen. Hans forskning har lett till teoretiska, metodologiska och empiriska resultat som är verkligt framstående och varaktigt betydelsefulla.

– Vi moderna människor har lärt oss att tiden är likformig och kan mätas på samma sätt – i timmar, dagar, år – oavsett sammanhang. Den likformiga tiden kopplas ofta till framstegstanken, det vill säga idén att världen hela tiden blir bättre. Helge Jordheim har intresserat sig för andra sätt att förhålla sig till tid och talar ofta om "tidslager" som styrs av olika rytmer. Hans forskning gör det möjligt att förstå historisk förändring på ett mer sofistikerat sätt, säger Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet och ordförande i nordiska Rausingkommittén som utser pristagarna.

– Priset är en oväntad och underbar uppmuntran för mig att fortsätta med humanistisk forskning som motiveras av nyfikenhet och de tvärvetenskapliga perspektiven. Min ambition är att koppla samman dåtid, nutid och framtid, till exempel hur dåtidens begrepp om natur, tid och politik kan bidra till att förstå nutidens kriser och dilemman. Jag känner tacksamhet att jag har fått möjlighet att bygga upp och leda en mängd starka och varaktiga forskargemenskaper som kan åstadkomma så mycket mer än en enskild forskare klarar, säger Helge Jordheim.

Pressmeddelande på engelska.

Helge Jordheim disputerade 2006 inom germanistik på en avhandling som behandlar politiska dimensioner och genreproblematik i Wielands and Jean Pauls romaner: Der Staatsroman im Werk Wielands und Jean Pauls. Gattungsverhandlungen zwischen Poetologie und Politik (Niemeyers förlag). Redan fem år före disputationen hade Jordheim givit ut Lesningens vitenskap: utkast til en ny filologi (2001), ett syntesarbete som genom sin klara och pedagogiska form förmedlar djupa och breda insikter i 1800- och 1900-talens filologiska och filosofiska diskussioner. Jordheim identifierar här filologins objekt som ”språket i historien” och diskuterar hur begreppshistoria, diskursanalys och talhandlingsteori hanterar detta objekt. Arbetet har översatts och fått stor spridning.

Åren 2008 till 2013 ledde Jordheim det stora forskningsprogrammet KULTRANS i Oslo, som studerade förändringsprocesser med uttalat disciplinövergripande perspektiv. Därefter var han projektledare för NFR-projektet Synchronizing the World. Globalization and Multiple Times, som bearbetade framstegstanken och föreställningar om samtidighet ur ett globalhistoriskt perspektiv. Sedan 2018 är han projektledare för ett NFR-Toppforskprojekt, Lifetimes: A Natural History of the Present, som rör relationen mellan naturens och människans tidsskalor i den antropocena tidsåldern, även denna gång med ett globalhistoriskt perspektiv.

Jordheim har givit viktiga bidrag till begreppshistoria, historiografi och minneskulturforskning. Hans stora bredd och djupa teoretiska kompetens gör att han är svår att placera in disciplinärt: med avstamp i germanistiken och med professuren i kulturhistoria som plattform har han etablerat sig som global-, kultur- och idéhistoriker samtidigt som han givit prov på djup kännedom om litteratur och konst. Det är talande att han tagits i anspråk inom flera beredningsgrupper inom det svenska Vetenskapsrådet, för både estetiska och historiska vetenskaper.

Helge Jordheim är född 1971 och sedan 2012 professor i kulturhistoria vid universitetet i Oslo. Han är utbildad vid universitetet i Oslo och har dessutom varit verksam som gästprofessor och gästforskare vid en rad institutioner i Norge, Sverige, Tyskland, Frankrike och USA.

Helge Jordheim har genom sin gärning bidragit till att göra Oslo till ett ledande centrum för forskning i gränsområdet mellan kulturhistoria, idéhistoria och globalhistoria. Han har lyckats locka både yngre och mer seniora forskare från världens olika delar till miljön och han har outtröttligt utvecklat nya forskningsprojekt. Hans många publikationer i topptidskrifter som History and Theory är ett tecken på forskningens genomslag, särskilt vad gäller den teoretiska förståelsen av temporalitet. Bland hans skrifter kan som exempel nämnas Conceptualizing the World: An Exploration across Disciplines (med Erling Sandmo; 2018). Hans internationellt ledande ställning på fältet är ställd bortom allt tvivel. Det erkännande han rönt avspeglas dels i ett stort antal förtroendeuppdrag, dels i de många hedersbetygelser han mottagit. Hans avhandling belönades med Konungens Guldmedalj för bästa avhandling inom humaniora år 2007. Han är medlem av bland andra Det Norske Videnskaps-Akademi, Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab och Vetenskapssocieteten i Lund.

Om gad rausings pris

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning delas årligen ut till en framstående nordisk forskare inom ett antal angivna ämnesområden.

Priset instiftades 2002 av hedersledamoten Gad Rausings barn – Kirsten, Finn och Jörn Rausing – till faderns minne. Gad Rausing var fil.dr i arkeologi och mecenat inom arkeologi och kulturhistoria. Priset ska enligt donationsbrevet delas ut ”till en vetenskapsman som gjort verkligt framstående och varaktigt betydelsefulla insatser inom något av följande ämnesområden: Arkeologi (utan begräns­ningar i fråga om region eller period). historia bestämd som humanis­tisk disciplin, filosofins historia, idé- och lär­domshistoria, konst-, litteratur- och musik­historia, religions- och rättshistoria, etnologi, allmän språkvetenskap och studiet av språk­familjer och enskilda språk. Priset skall i första hand tilldelas forskare som fullgjort huvuddelen av sina insatser inom det nordiska forskarsamhället.”

Tidigare Pristagare

2022 Professor Marie-Louise Bech Nosch, Köpenhamn
2021 Professor Terttu Nevalainen, Helsingfors
2020 Professor Pirjo Markkola, Tammerfors
2019 Professor Lena Liepe, Linnéuniversitetet Pdf, 336.8 kB.
2018 Professor Mogens Trolle Larsen, Köpenhamn
2017 Professor Sten Ebbessen, Köpenhamn
2016 Professor Erik A. Nielsen, Köpenhamn
2015 Professor Sverre Bagge, Bergen
2014 Professor Minna Skafte Jensen, Köpenhamn
2013 Professor Jan Terje Faarlund, Oslo
2012 Professor Kirsten Blinkenberg Hastrup, Köpenhamn
2011 Professor em. Åke Daun, Stockholm
2010 Professor Vésteinn Ólason, Reykjavik
2009 Professor Eva Österberg, Lund
2008 Professor Simo Knuuttila, Helsingfors
2007 Docenten, Dr.Phil. Mogens Herman Hansen, Köpenhamn
2006 Professor Heikki Räisänen, Helsingfors
2005 Museuminspektör, Dr.phil. Jørgen Jensen
2004 Professor emeritus Ulf Teleman, Lund

Publicerad den   Pressmeddelande

Till startsidan
Instagram
Facebook
Digitaltmuseum
My newsdesk

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Telefon: 08-440 42 80

E-post: kansli@vitterhetsakademien.se


Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm


Integritetspolicy/GDPR

Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm


Fakturaadress:

Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm

 

Bankgiro: 535-3552


© KUNGL. VITTERHETSakademien