I augusti kommer en ny del i serien Svensk trädgårdshistoria som handlar om 1800– och 1900-talen. Under modern tid har intresset för trädgårdsodling ökat liksom samhällets strävan att styra över odlandet med hjälp av parker som föredömen och inrättandet av både institutioner och nya yrkesgrupper.
I den nya delen av Svensk trädgårdshistoria om 1800- och 1900-talen framgår hur våra planteringar återspeglar sin tillkomsttid. Naturens förutsättningar har påverkat valet av enskilda plantor och utformningen av större anläggningar, men som kulturell företeelse hänger trädgården också samman med andra samhällsprocesser som synliggör normer, värderingar, praktiker och livsvillkor. Historien om trädgårdarna i Sverige under de senaste 200 åren är ett stycke modern kulturhistoria med fokus på odling. Det handlar om vad människan gjort med sin trädgård – men också om vad den gör med oss.
Författare:
Allan Gunnarsson är landskapsarkitekt, tidigare verksam som universitetslektor och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp (SLU).
Eva Gustavsson är landskapsarkitekt, tidigare verksam som universitetslektor och forskare vid SLU i Alnarp.
Åsa Klintborg Ahlklo är trädgårdshistoriker och forskare vid SLU i Alnarp.
Catharina Nolin är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet.
Inger Olausson är hortonom, hortikultur- och agrarhistoriker samt pedagogisk utvecklare vid Uppsala universitet.
Matti Wiking Leino är agronom och forskare vid Stockholms universitet.
I samma serie utkom 2021 Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid som blev väl mottagen och bland annat fick ett hedersomnämnande i samband med att Gartnersällskapet delade ut utmärkelsen Årets Trädgårdsbok. Motiveringen lyder: ”En nätt historiebok som ger oss 6000 år av den svenska trädgårdsodlingens historia och vår kulturhistoria. Välkommen på en spännande resa där myter avlivas och nya fakta avslöjas. Här speglas trender och influenser under årtusendenas lopp i både slott och koja tillsammans med vackra fotografier och illustrationer. Efter en sammanfattning av 5500 år av förhistoria, leds vi genom medeltidens trädgårdar för att sedan guidas genom kulturväxternas historia fram till 1800-talet. För den som vill läsa mer finns rikligt med noter och referenser likväl som växtregister”.
Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid (2021)
Med hjälp av arkeologiska fynd, lämningar av växter och skriftliga källor får vi följa människans villkor och möjligheter till samverkan med naturen, från förhistorisk tid genom medeltiden fram till år 1500. Såväl trädgårdens kulturväxter som mystik och magi är pusselbitar i vår förståelse av människans trädgårdsodlande. Trädgården står för arbete och försörjning, men är också en symbol för det goda livet.
Författare till Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid
Anna Andréasson Sjögren är arkeolog med inriktning mot trädgårdsarkeologi och kulturmiljövård, verksam vid Stockholms universitet.
Jens Heimdahl är kvartärgeolog med inriktning mot arkeobotanik, verksam vid Statens historiska museer.
Matti Wiking Leino är agronom och docent i genetik, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.
Distribution via Eddy.se. Beställ Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid här.
Serien är utgiven med stöd från Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, C.F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.
Mer information: Ulrika Gustafsson, redaktör
I väntan på den nya delen – föredrag, film och podd om historiska trädgårdar
Trädgården som konst – 30/8 kl. 18 på Waldemarsudde
Föredrag med professor Catharina Nolin, en av författarna till den kommande boken.
På spaning efter trädgårdens hemligheter – podd från Stockholms universitet.
Föredrag om Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid på Forskartorget, Bokmässan 2021.
Kulturreservatet Stensjö by och trädgårdarna:
Om historiska trädgårdar och biologisk mångfald
Kulturreservatet Stensjö by är ingen Bullerbydröm – P1, Sveriges Radio
Det svenska kulturlandskapet – P1, Sveriges Radio
Publicerad den Publikationer
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
Telefon: 08-440 42 80
E-post: kansli@vitterhetsakademien.se
Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm
Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm
Fakturaadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm
Bankgiro: 535-3552
© KUNGL. VITTERHETSakademien