Historikern Maria Ågren ny ständig sekreterare

Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet, är ny ständig sekreterare för Vitterhetsakademien sedan den 1 januari. Maria Ågren ger sin syn på varför forskning inom humaniora och samhällsvetenskap är viktig och vilken roll Akademien spelar i dagens samhälle.

Välkommen, hur känns det att ta över som ständig sekreterare?
–Det känns hedrande, stimulerande och roligt! Uppdraget kommer att ge mig möjlighet att utveckla mina kunskaper om det humanistiska och samhällsvetenskapliga fältet, både genom kontakterna med ledamöterna och genom det gedigna bedömningsarbete som ligger bakom utnämnandet av akademiforskare, pristagare och stipendiater. Jag ser också fram emot att få lära mig mer om Akademiens kulturfastigheter och hur verksamheten vid dessa kan utvecklas. Som ständig sekreterare har man dessutom möjlighet att påverka förutsättningarna för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, särskilt om man samarbetar med andra akademier och finansiärer på fältet.

Vad spelar Vitterhetsakademien för roll i dagens samhälle?
–Som jag ser det, är Vitterhetsakademien en mångsidig, fri och framåtblickande aktör. Mångsidigheten handlar om att Akademien har många strängar på sin lyra – vi stödjer forskning, vårdar kulturarvet, förmedlar forskningsresultat och gör inspel till forskningspolitiken – och om att ledamöterna representerar många olika vetenskapsgrenar. Friheten handlar om att vi väljer själva vad vi vill satsa på och därmed kan stå fria från olika trender. Framåtblickande är Akademien eftersom den stödjer unga forskare genom priser, stipendier och anställningar. Sammantaget gör detta Akademien till en viktig finansiär och röst i dagens samhälle.

Varför är forskning inom humaniora och samhällsvetenskap viktig?
–Världen står inför stora utmaningar i dag, och några av de viktigaste är kopplade till hur vi människor interagerar med varandra, med naturen och med teknik. Mänskligheten behöver tillförlitlig kunskap om hur man går från konflikt till fred, från överkonsumtion till balans, och från övertro på ny teknologi till ett kritiskt prövande förhållningssätt. Här är humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsresultat avgörande eftersom de handlar om till exempel beteendemönster, rättslig reglering, språklig kommunikation, hur vi organiserar våra liv, och hur tolkningar av det förflutna kan hindra men också skapa försoning. I många av våra ämnen är dessutom förmågan att läsa noga och skriva med precision en grundkompetens som världens alla unga behöver men som trots det inte är självklar. Vitterhetsakademien ska på ett tydligt sätt slå vakt om dessa kompetenser och forskningsinriktningar.

Kommer du att fortsätta med din egen forskning?
–Ja, anställningen som ständig sekreterare är på halvtid, så den andra halvtiden ska jag ägna åt att vid Uppsala universitet fortsätta leda det historiska forskningsprojektet Gender and Work, som handlar om att utveckla kunskapen om kvinnors och mäns arbete längre tillbaks i tiden.

Maria Ågren är arbetande ledamot i Vitterhetsakademien sedan 2006. Hennes forskning rör främst den tidigmoderna perioden och 1800-talet, inom vilka hon studerat exempelvis kreditväsendets effekter, äganderättens förändring samt äktenskapets betydelse. Maria Ågren är Wallenberg Scholar (sedan 2010) och Rådsprofessor vid Vetenskapsrådet (sedan 2019). I dessa roller leder hon forskningsprojektet Gender and Work (2010–2029) som resulterat ett flertal internationella publikationer. Mest aktuell är projektpublikationen Gender, Work, and the Transition to Modernity in Northwestern Europe, 1720–1880 (Oxford University Press, 2025).
Maria Ågren efterträder Karin Helander, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, ständig sekreterare 2019–2024.