Digitisering av kulturminnesvårdens äldsta historia

Samarbetsprojektet mellan Kungliga Biblioteket och Riksantikvarieämbetet, som finansieras av Vitterhetsakademien med 8,4 mkr, tillgängliggör den svenska kulturminnesvårdens äldsta historia. Forsknings- och digitiseringsprojektet om Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens historia, förkortat RiViH-projektet, pågår mellan hösten 2024 och våren 2026.

Om RiViH-projektet

Redan i början av 1600-talet bildades i Sverige en myndighet med det särskilda uppdraget att bedriva kulturminnesvård och forskning. Detta gör myndigheten och de arkivhandlingar som genererats över tid unika då många länder valde samma väg flera sekler senare. 1786 övertog så Vitterhetsakademien detta ansvar vilket under seklet därpå resulterade i framväxten av en modern kulturminnesvårdande organisation.

De handlingar som rör denna formativa period fram till sekelskiftet 1900 finns i huvudsak bevarade i Riksantikvarieämbetets och Kungl. bibliotekets respektive arkiv. Materialet är mycket efterfrågat och forskningsmöjligheterna många samtidigt som det speglar Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens utveckling under en tid då antalet lärda samfund ökade och den svenska statsapparaten var mycket expansiv.

Arkivmaterialet utgör följaktligen ett mycket viktigt källmaterial men är samtidigt skört och svårtillgängligt varför en digitalisering är nödvändig, både i bevarandesyfte och för att öka dess tillgänglighet för forskare. Det har därför länge funnits önskemål om att digitalt tillgängliggöra Riksantikvarieämbetets äldre arkivbestånd inklusive Kungliga bibliotekets samling då de utgör en sammanhängande helhet.

Länk till RiViH-projektet

Meddelanden från RiViH-projektet
Nr 1, 2025 Pdf, 346.1 kB.
Nr 2, 2025 Pdf, 5 MB.

Samarbete mellan myndigheter

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Kungliga biblioteket och Riksantikvarieämbetet och genomförs under en tvåårsperiod till och med våren 2026. Det finansieras i huvudsak av Vitterhetsakademien (8,4 mkr) och bekostar löner för projektanställda, extern digitisering samt bevarandeåtgärder. I projektet ingår bildtekniker, fotografer och arkivarier som ansvarar för digitaliseringsprocessen, ett forskarlag på tre personer som löpande genomför ett flertal mindre forskningsinsatser och papperskonservatorer för att ta hand om sköra och skadade arkivalier.

Vid sidan av att skapa ny kunskap är syftet med forskningsinsatserna att synliggöra samlingarna och visa på dess forskningspotential. I takt med att material digitaliseras publiceras det i Riksantikvarieämbetets söktjänst Arkivsök samt i Kungliga bibliotekets motsvarighet Manuscripta.