Nytt projekt: Digitalisering av unik historia med AI

I ett gemensamt projekt samarbetar Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och Riksarkivet för att tillsammans bevara och tillgängliggöra en unik del av vårt gemensamma kulturarv. Med hjälp av AI-teknik kommer flera hundra år gamla handskrifter kunna tolkas lättare. Projektet, som är en fortsättning på det pågående RiViH-projektet, finansieras av Vitterhetsakademien.

I Sverige har antikvarier sedan 1600-talet dokumenterat kulturhistoriska fynd, lämningar och miljöer, som exempelvis runstenar, mynt, vapensköldar och forntida gravar. I det pågående forsknings- och digitiseringsprojektet, förkortat RiViH-projektet, har unikt material som speglar den svenska kulturminnesvårdens äldsta historia tillgängliggjorts. Projektet får nu en fortsättning med finansiering av Vitterhetsakademien.

Riksarkivet ny samarbetspartner
Hittills har projektet varit ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Kungliga biblioteket men nu deltar även Riksarkivet. Riksarkivet har under lång tid utvecklat en avancerad teknik som använder artificiell intelligens för att tolka handskrift, så kallad HTR (Handwritten Text Recognition).

Som ett resultat av det pågående RiViH-projektet finns nära 500 handskrifter sökbara och tillgängliga för forskning. Ett team av forskare studerar materialet och publicerar löpande nya insikter om allt från antikvariernas forskningsresor till guldkorn i Vitterhetsakademiens handskriftssamling.

Med det fortsatta projektet nu kommer flera unika och högintressanta samlingar att bli fritt tillgängliga. Ett exempel är Richard Dybecks utkast till Sveriges nationalsång som han skrev 1844 där varje liten redigering är möjlig att följa.

Om projekten
Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket, Riksarkivet och Vitterhetsakademien har en lång gemensam historia. I dag finns de äldsta handlingarna, som speglar den svenska kulturminnesvårdens historia, utspridda på de olika institutionerna. Det är handlingar från cirka 1630 till sekelskiftet 1900.

Vitterhetsakademien finansierar det nya projektet med drygt 10 miljoner kronor. Tillsammans med myndigheternas egna finansieringar blir det totalt nära 17 miljoner kronor. Det nya projektet startar i augusti 2026 och pågår under två år. De beviljade medlen finansierar främst projektanställningar, digitalisering, konservering och AI-relaterad metodutveckling.

Mer information om det pågående RiViH-projektet finns på projektets hemsida.

Fakta: HTR (Handwritten Text Recognition)
HTR innebär ett helt nytt sätt att göra arkiven tillgängliga för fler. Det är en möjlighet att med AI-stöd tolka text från olika tidsperioder och med varierande handstilar. HTR kan både underlätta i traditionell forskning och öppna upp för nya forskningsfält.

I Sverige har Riksarkivet intagit en ledande roll genom utvecklingen av modellen Swedish Lion. Det är den mest omfattande HTR-modellen för svenska historiska texter, tränad på cirka 15 miljoner ord (cirka 40 000 textsidor) ur originaldokument från 1600- till 1800-talet. Genom Swedish Lion har hittills fler än 1,2 miljoner fulltext-sökbara dokument publicerats i Nationell Arkivdatabas (NAD).

Under det fortsatta projektet kommer även Kungliga biblioteket att utveckla en HTR-modul för den digitala katalogen Manuscripta.se.

Läs mer om projektet
Riksantikvarieämbetet
Kungliga biblioteket
Riksarkivet

Frågor och kontakt
Riksantikvarieämbetet: projektledare Ola Wolfhechel Jensen, ola.jensen@raa.se
Kungliga biblioteket: delprojektledare Robin Böckerman, robin.bockerman@kb.se och forskningsstrateg Christopher Natzén, christopher.natzen@kb.se
Riksarkivet: delprojektledare Oliver Blomqvist, oliver.blomqvist@riksarkivet.se