Lästips i trädgårdstider: Svensk trädgårdshistoria

Trebandsverket Svensk trädgårdshistoria förenar forskning med lustfylld läsning för den som är nyfiken på det gröna kulturarvet. I tre rikt illustrerade och prisade delar skildrar författarna hur odling, trädgårdar och landskap har formats av människors vardag, livsvillkor, ideal och samhällsförändringar – från forntid till nutid.

Svensk trädgårdshistoria är den första vetenskapliga sammanställningen av hur det svenska trädgårdsodlandet har utvecklats från förhistorien fram till i dag. Historiska översikter som dessa tre band är viktiga för förståelsen av trädgårdens roll i vårt samhälle. Trädgårdsodlande har inneburit arbete och försörjning utifrån naturens förutsättningar, men det avslöjar också normer, värderingar och livsvillkor i de större samhällsprocesserna. Allt detta berättar de sammanlagt tolv forskarna och författarna om på totalt 1200 sidor. Alla tre delarna i serien har tilldelats hedersomnämnandet Årets Trädgårdsbok av Stockholms Gartnersällskap.

Böckerna går att låna på bibliotek, köpa i ordinarie bokhandel, nätbokhandel eller beställa via vår bokshop.

Svensk trädgårdshistoria i tre delar

Svensk trädgårdshistoria. Förhistoria och medeltid (2021)
Med hjälp av arkeologiska fynd, lämningar av växter och skriftliga källor får vi följa människans villkor och möjligheter till samverkan med naturen, från förhistorisk tid genom medeltiden fram till år 1500. Såväl trädgårdens kulturväxter som mystik och magi är pusselbitar i vår förståelse av människans trädgårdsodlande. Trädgården står för arbete och försörjning, men är också en symbol för det goda livet.
Medverkande författare: Anna, Andréasson Sjögren, Jens Heimdahl, Matti Wiking Leino.
Läs mer: Svensk trädgårdshistoria. Förhistoria och medeltid

Svensk trädgårdshistoria. 1500 till 1800 (2025)
Trädgårdarna får under perioden 1500–1800 platser för rekreation, växthus med exotiska frukter och iscensatta historier med fontäner, utöver produktionen av grönsaker och frukt. I högreståndsmiljöerna och för borgerligheten blir trädgården en statussymbol. Under denna tid fördjupar och specialiserar forskaren den vetenskapliga kunskapen kring trädgården, särskilt under upplysningen, och trädgårdsmästaren och trädgårdsarkitekten förkroppsligar den nya kunskapen. Vardagens kvinnor och andra trädgårdsarbetare skapar de breda folklagrens kålgårdar och övriga odlingar, som under den här tiden blir mer varierade. Det är nu trädgården – som vi känner den – träder fram, intimt förknippad med våra behov av nytta, mening och skönhet.
Medverkande författare: Åsa Ahrland, Maria Flinck, Jens Heimdahl.
Läs mer: Svensk trädgårdshistoria. 1500 till 1800

Svensk trädgårdshistoria. 1800- och 1900-tal (2023)
Under modern tid har intresset för trädgårdsodling ökat stadigt – så även samhällets strävan att styra över odlandet med hjälp av parker som föredömen och inrättandet av både institutioner och nya yrkesgrupper. I den här delen av Svensk trädgårdshistoria, som behandlar 1800- och 1900-talen, framgår hur våra planteringar återspeglar sin tillkomsttid. Naturens förutsättningar har påverkat valet av enskilda plantor och utformningen av större anläggningar, men som kulturell företeelse hänger trädgården också samman med andra samhällsprocesser och avslöjar därmed normer, värderingar, praktiker och livsvillkor. Historien om trädgårdarna i Sverige under de senaste 200 åren är ett stycke modern kulturhistoria med fokus på odling. Det handlar om vad människan gjort med sin trädgård – men också om vad den gör med oss.
Medverkande författare: Allan Gunnarsson, Eva Gustavsson, Åsa Klintborg Ahlklo, Catharina Nolin, Inger Olausson, Matti Wiking Leino.
Läs mer: Svensk trädgårdshistoria. 1800- och 1900-tal

Serien är utgiven i samarbete med Kungl. Skogs- och lantbruksakademien och med stöd från C.F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.