Ny bok om Karl XI:s modernisering av lantmäteriet
Hur blev kartan ett redskap för makt? I Lantmäteriet och Karl XI:s reduktion. Statsförvaltningens utveckling under 1600-talets slut undersöker geografer, historiker och en konstvetare hur lantmäteriet under slutet av 1600-talet utvecklades till ett effektivt instrument för ägoreglering, skattefrågor och statlig kontroll. Boken belyser en avgörande period då Karl XI:s reduktion förändrade maktbalansen mellan kronan, frälset och skattebönderna.
I Lantmäteriet och Karl XI:s reduktion bidrar geografer, historiker och en konstvetare med perspektiv på utvecklingen av Sveriges lantmäteri och statsförvaltning i slutet av 1600-talet. Här ryms detaljerade studier av storskalig geometrisk och småskalig geografisk kartläggning samt analyser av breda politiska förändringar under en formativ fas i statsförvaltningens historia. Tillsammans synliggör forskarna hur lantmäteriet, som hade startats 1628, under det sena 1600-talet kom att bli ett modernt och effektivt instrument för hantering av ägoregleringar och skattereduktion. I ett politiskt landskap, präglat av Karl XI, skiftade maktbalansen mellan frälset, kronan och skattebönderna. Reduktionen stärkte kronans intressen och minskade högadelns inflytande.
information
—Under andra halvan av 1600-talet behövde staten få bättre koll på ekonomin. Ett sätt var Karl XI:s reduktion, där staten tog tillbaka stora egendomar från högadeln. Då blev Lantmäteriets kartor väldigt viktiga, eftersom de visade vilka marker och gårdar det handlade om. Kartorna fick också en juridisk betydelse. Samtidigt började man kartlägga fler områden än tidigare, som allmänningsskogar och de nya provinserna. På så sätt växte ambitionen fram att skapa ett mer heltäckande geografiskt kartverk, som gav staten bättre överblick och gjorde det lättare att styra landet, säger antologins redaktör Anders Wästfelt, professor i geografi, särskilt kulturgeografi vid Stockholms universitet och arbetande ledamot i Vitterhetsakademien.
—Utan 1630- och 1640-talens arbete med geometriska kartor hade lantmäteriet aldrig fått den grund och organisatoriska stabilitet samt den kunskapstradition som fortfarande är kännetecknande för svenskt lantmäteri. Kartarbetet är ensamt i sitt slag i världen, inget annat land har så tidigt utbildat och anställt en kår av statliga lantmätare för att genomföra ett liknande uppdrag, säger Clas Tollin, fil.dr i kulturgeografi och docent i agrarhistoria, och en av antologins författare.
Författare: Martin Andersson, Björn Asker, Annika Björklund, Lisa-Maria Cambladh, Mats Höglund, Kristofer Jupiter, Olof Karsvall, Jesper Larsson, Ingvar Lindqvist, Bo Lundström, Haik Thomas Porada, Cristina Prytz, Clas Tollin, Göran Ulväng, Anders Wästfelt.
Redaktör: Anders Wästfelt
Bokfakta
ISBN: 978-91-88763-76-1
ISBN (pdf): 978-91-88763-77-8
ISSN: 0348-1433
Antal sidor: 280
Typ av verk: Häftad
Serie: Konferenser 117
Pris: 280 kr inkl. moms
Boken finns att ladda ned som gratis pdf (öppen tillgång). Artiklarna finns även som digitala särtryck.
Distribution via Stardist. Beställ och ladda ned här.
För ytterligare information, kontakta:
Ulrika Gustafsson, publikationsansvarig och redaktör, Kungl. Vitterhetsakademien, ulrika.gustafsson[at]vitterhetsakademien.se
Publicerad den Publikationer
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
Telefon: 08-440 42 80
E-post: kansli[at]vitterhetsakademien.se
Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm
Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm
Fakturaadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm
Bankgiro: 535-3552
© KUNGL. VITTERHETSakademien