Kungliga vitterhetsakademien

Ett lärt samfund

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Sedan 1753
Forskning och samverkan

Främjar, stödjer och initierar

Forskningsstöd
Kulturmiljövård

Bevarar och levandegör

Kulturfastigheter
Bokutgivning

Förmedlar och tillgängliggör

Publikationer

NYHETER

Pressmeddelande 2026-09-09
Akademien på Bokmässan 2026
På årets Bokmässa medverkar Akademien både på Forskartorget och i en gemensam monter med andra kungliga akademier. På Forskartorget presenteras aktuella ämnen och nya titlar – från konst och kunskap till den legendariske runforskaren Run-Janne, Karl XI:s beskattnin...
Pressmeddelande 2026-09-09
Ny satsning stärker forskarutbytet mellan Sverige och Finland
Svenska litteratursällskapet i Finland och Vitterhetsakademien utlyser mobilitetsstipendier inom humaniora och samhällsvetenskap genom det nyinstiftade Porthanprogrammet. Programmet syftar till att främja och fördjupa forskningssamarbetet mellan Sverige och Finland...
Pressmeddelande 2026-08-31
Nominera till Vitterhetsakademiens lärarpris 2027
Känner du till en framstående lärare i historia? Nu finns möjlighet att nominera skickliga lärare till Vitterhetsakademiens lärarpris i historia 2027. Prissumman är 80 000 kr till pristagaren och 20 000 kr till skolans bibliotek. Priset delas ut i mars 2027 vid Aka...
Publikationer 2026-06-30
Ny bok om konstfulla brev och exklusiva silkespåsar från 1600-talet
Som en del av diplomatiska och kommersiella kontakter skickades brev i silkespåsar från Persien till Sverige på 1600-talet. I boken Letters in silk pouches. Diplomatic correspondence from the Safavid Court in the Swedish National Archives placerar författarna Stani...

Kommande Utlysningar

Utlysning av mobilitetsstipendier inom Porthanprogrammet öppnar den 15 september 2026.

läs mer

på gång

Högtidssammankomst 2026

Programmet innehåller hälsningsord av Akademiens preses Håkan Möller, Akademiens årsberättelse av ständige sekreteraren Torun Lindholm Öjmyr, utdelning av Akademiens priser och medaljer, musikunderhållning samt föredrag av arbetande ledamot professor Neil Price.

läs mer

Onsdagkvällar på Vitterhetsakademiens bibliotek i Östra stallet

Riksantikvarieämbetets arkiv och bibliotek har öppen programverksamhet varannan vecka i Östra stallet, Storgatan 41 i Stockholm. Följ med på visning i arkiv- och biblioteksmagasin som i vanliga fall inte är öppna för allmänheten och lyssna på föreläsningar. Höstens datum: 9/9, 23/9, 7/10, 21/10 och 2/12.

läs mer

Våra kulturfastigheter

Borgs by och Gråborg
Borgs by i Algutsrums socken på Ölan d är en by med två kringbyggda gårdar och ladugårdar. Här finns Ölands största fornborg Gråborg och den medeltida kapellruinen S:t Knuts kapell .
I byn bedrivs i dag traditionellt jordbruk där nötboskap och får håller betesmarkerna öppna. Besökaren kan uppleva det rika och levande kulturlandskapet bland annat genom de vandringsleder som går genom artrika hagmarker, slåtterängar och hassellundar.
Kungl. Vitterhetsakademien förvärvade Borgs by på 1940-talet med syfte att sköta och bevara platsen samt hålla den tillgänglig för allmänheten. Då var huvuddelen av åkrarna igenväxta. Odlingslandskapet har därefter allteftersom återförts till sitt tidigare utseende och de gamla åkerytorna har tagits fram.
Borgs by och Gråborg ligger 10 km öster om Färjestaden mellan Algutsrum och Norra Möckleby.

Läs mer
Våra kulturfastigheter

Rettigska huset
Det Rettigska huset tillhör Villastans första generation av bebyggelse. Huset byggdes som ett flerfamiljshus och är därmed den tidigaste avvikelsen från grundtanken om en villastad. Gatunamnet Villagatan är ett minne av att den nya stadsdelen kom att kallas Villastaden.
Huset donerades på 1960-talet till Rettigska kulturstiftelsen, som förvaltas av Vitterhetsakademien.
På 1870-talet fanns ett stort obebyggt område norr om Humlegården som ägdes av det privata bolaget AB Stockholms Byggnadsförening. På området ville man skapa något helt nytt och med inspiration från andra europeiska storstäder blev visionen att bygga en villastad, ”en oas i stenöknen”, bestående av enfamiljsvillor med trädgårdar omkring. Men just Rettigska huset har inte en trädgård framför entrén som de flesta andra hus i området.

Läs mer Öppnas i nytt fönster.
Våra kulturfastigheter

Skånelaholms slott
Skånelaholms slott uppfördes ca 1639–1643 av hovrättspresidenten Andreas Gyldenklou i tysk-nederländsk senrenässansstil, med fasad av tegel, men gårdens namn omnämns redan i ett köpebrev 1276, när Magnus Ladulås sålde egendomen till Skokloster. Slottet har inte haft så många olika ägare; den längsta perioden, från 1742 till 1918, ägdes Skånelaholm av bruksägarfamiljen Jennings. På 1890-talet putsades den ursprungliga tegelfasaden över och tillfördes rika fönsteromfattningar och dekorationer. I dag har slottet och flyglarna återfått färgsättningen från 1800-talets sista decennium.
Herbert Rettig köpte slottet 1929. Han blev den siste private ägaren. 1962 donerade makarna Herbert och Ing-Marie Rettig slottet till Kungl. Vitterhetsakademien för att det skall ”bevaras i orubbat skick såsom kulturminnesmärke”. Slottet rymmer i dag möbler, konst, böcker och ett stort antal allmogeföremål som insamlades av familjen Rettig, som hade ett stort intresse för hembygdsvård. Ett materia medica-skåp från 1700-talet och en samling vagnar från 1800-talet hör också till slottets sevärdheter.
Läs mer
Våra kulturfastigheter

Stensjö by
Stensjö by är en oskiftad småländsk by med levande lant- och skogsbruk. I byn ligger boningshus och ladugårdar till flera gårdar fortfarande samlade som de gjorde på många håll i Småland innan laga skifte genomfördes under 1800-talet. Stensjö by är ett levande landskap med ett rikt biologiskt kulturarv, till exempel hamlade träd och artrika gräsmarker. 2020 ombildades byn till kulturreservat. Detta innebär ett stärkt framtida skydd för hela byn med dess byggnader, åkrar, ängar, hagmark och omfattande skogsområden.
Skyddet för landskapet i Stensjö by förutsätter att landskapet fortsätter att brukas och hävdas. Landskapet är resultatet av generationers arbete med stenröjning, odling och ängsslåtter.

Stensjö var från början namnet på en gård som finns omnämnd redan 1351. Namnet skrevs ursprungligen Steenzöö. Ortnamnet syftade troligen på den steniga kullen öster om den nuvarande byn som låg som en ö omgiven av Virån i öster och stråk av sanka ängar i väster. Den äldsta kartan över Stensjö från 1709 visar en gård på samma ställe som den nuvarande byn.
Läs mer
Våra kulturfastigheter

Stjernsunds slott

Stjernsunds slott är beläget på en udde i sundet som förbinder sjön Alsen med Vättern. Slottet som är byggt i stram nyklassicistisk stil har sällsynt väl bevarade inredningar från 1850-talet då slottet ägdes av den kungliga familjen Bernadotte. Slottet och dess inventarier donerades av familjen Cassel till Kungl. Vitterhetsakademien på 1950-talet. 1965 förklarades slottet och parken som byggnadsminne.
Godsets historia går tillbaka till 1600-talet då Johan Oxenstierna – därav namnet Stjernsund – lät uppföra en sätesgård som stod färdig 1664. 1785 köpte brukspatron Olof Burenstam godset och igångsatte en ståtlig nybyggnation. Det nya Stjernsund, med rena ljusputsade fasader och fyra magnifika kolonner vid ingången som enda utsmyckning, stod klart 1808. Likaså anlades en park i engelsk landskapsstil.

Läs mer

AKADEMIeNS ARBETE

uppdaterat 2026-02-04

Aktuellt om ledamöter

Ledamöter som är aktuella med till exempel beviljade forskningsanslag, nya böcker, utmärkelser och priser: Gunnar Almevik, Karin Sennefelt, Maria Ågren, Neil Price, Karin Sidén, Janken Myrdal, Anders Jarlert, Lars Berglund, Karin Sennefelt, François-Xavier Dillmann, Marianne Gullberg, Anders Cullhed, Hanna Bäck, Jonas Tallberg, Hans Kronning, Tore Janson, Anders Wästfelt, Hans Henrik Brummer, Mohammad Fazlhashemi, Nils-Eric Sahlin, Torbjörn Lodén, Göran Hermerén, Ingela Nilsson, Karin Helander, Jan von Bonsdorff, Marianne Thormählen, Birgitta Svensson, Karin Sidén, Erik Norberg, Peter Gärdenfors, François-Xavier Dillmann, Maria Ågren, Mats Roslund, Anders Jarlert.

LÄS MER

uppdaterat 2026-02-17

Nyinvalda ledamöter

Senast invalda ledamöter i Akademien är Leelo Keevallik, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet, Mia Rönnmar, professor i civilrätt vid Lunds universitet, Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet, Michael Lindblom, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet, David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Christian Høgel, professor i grekiska, latin och nygrekiska vid Lunds universitet.

Läs mer

uppdaterat 2026-02-04

Akademiens ledamöter

Akademiens ledamöter kommer från de humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga disciplinerna. Antalet arbetande ledamöter är cirka 120, flertalet av dem deltar i de månatliga plenarsammanträdena. Akademien har dessutom hedersledamöter, utländska ledamöter, svenska och utländska korresponderande ledamöter. Det totala antalet ledamöter är cirka 200.

Läs mer

uppdaterat 2026-02-04

Bokkatalogen 2026

Smalt, långsamt, långsiktigt och omfattande. Vitterhetsakademiens förlag presenterar i bokkatalogen aktuell, kommande och tidigare utgivning. Som akademiförlag finns möjlighet att publicera det mycket smala, förbinda sig till det långsamma och långsiktiga och omfamna det omfattande. Här står den välproducerade, tryckta boken fortsatt stark, men utan motsättning till den digitala tillgängligheten. Publikationsverksamheten har anor tillbaka till 1755. 270 år i den akademiska publikationens tjänst har gett en omfattande backlist. Välkommen att bläddra i bokkatalogen!

Läs mer

FÖREDRAG AV PROFESSOR neil price

uppdaterat 2026-03-25

Föredraget “… Och därifrån till al-sin”: Reste vikingarna verkligen till Asien? med Akademiens arbetande ledamot Neil Price, professor i arkeologi, Uppsala universitet vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst 2026.

fornvännen

uppdaterat 2026-06-05

Nytt nummer av Fornvännen

I detta nummer av Fornvännen presenteras något så ovanligt som resterna av en lädersko från äldre järnåldern, med paralleller från romarriket. En hel del mer av intresse kom fram i förnyad analys av fynden i en gravhög från Roslagen. En förnyad tolkning har även gjorts av runorna på Sparlösastenen, med möjliga paralleller till Rökstenen. Med hjälp av georadar har forskarna undersökt en terrass på Birka och hittat spår av okända gravhögar och andra lämningar. Närmare studie av 103 vikingatida silvermynt upphittade i Sigtuna sprider ljus över de kontexter de påträffades i, där en del verkar...

Läs mer

samarbeten och nätverk

Anekdot – det digitala bildningsmagasinet

Bildningsmagasinet Anekdot är ett samarbete mellan Vitterhetsakademien och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och är ett exempel på Akademiens forskningssamarbeten. Syftet med Anekdot är att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Forskartorget på Bokmässan, Forskarfredag, Vetenskap och Allmänhet, Vetenskapsfestivalen Göteborg, Litteraturbanken och Runverket är andra exempel på samarbeten där Akademien medverkar till kunskapsförmedling inom humaniora och samhällsvetenskap.

Läs mer