Kungliga vitterhetsakademien

Ett lärt samfund

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Sedan 1753
Bokutgivning

Förmedlar och tillgängliggör

Publikationer
Kulturmiljövård

Bevarar och levandegör

Kulturfastigheter
Forskning och samverkan

Främjar, stödjer och initierar

Forskningsstöd

NYHETER

Ledamöter 2024-12-03
Idéhistoriker ny ledamot
Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, har valts in som arbetande ledamot i den historisk-antikvariska klassen. Hennes forskningsintressen rör socialdemokratins idéutveckling, föreställningar om postindustrialism, välfärdskap...
Publikationer 2024-11-13
Ny bok om landskap, lag och rättvisa 2002–2020
I den nya konferensvolymen Landscape, law and justice – 20 years utforskar en internationell forskargrupp begreppen landskap, lag och rättvisa. Texterna har teman som juridiska landskap, informell lag, allmänningar, kulturarv, identitet, migration och utanförskap, ...
Publikationer 2024-11-06
Akademiens årsbok 2024
Årsbok 2024 är här. Några av ämnena för de vetenskapliga artiklarna är det förflutnas problem i afrikansk litteratur, Karl XI:s värkande mage, kulturarvens betydelse, psykisk ohälsa och lärande hos barn och unga. En författare frågar vilket värde mångfald bland che...
Publikationer 2024-10-18
Kulturminnesvårdens äldsta historia blir tillgänglig
Genom ett samarbetsprojekt mellan Riksantikvarieämbetet och Kungliga biblioteket, med finansiering av Vitterhetsakademien, kommer ett unikt arkivmaterial av dokumenterat kulturhistoriska fynd, lämningar och miljöer digitaliseras och analyseras av forskare. På så sä...

aktuella Utlysningar

Gästföreläsaranslag och resestipendier

Välkommen att söka resestipendier för disputerade forskare respektive yngre forskare samt gästföreläsaranslag för inbjudan av internationella gästföreläsare. Sista ansökningsdag är den 25 januari 2024.

Läs mer

Stipendier inom Bernadotteprogrammet

Utlysning av upp till tre stipendier om 125 000 kr. Stipendiet är tvärvetenskapligt och riktar sig till för forskare (som har disputerat de senaste fem åren) och yngre konstnärliga utövare inom fem olika akademiers intresseområden. Sista ansökningsdag är den 9 december 2024.

Läs mer

på gång

Onsdagkvällar på Vitterhetsakademiens bibliotek i Östra stallet
Riksantikvarieämbetets arkiv och bibliotek har öppen programverksamhet varannan vecka i Östra stallet, Storgatan 41 i Stockholm. Följ med på visning i arkiv- och biblioteksmagasin som i vanliga fall inte är öppna för allmänheten och lyssna på föreläsningar. Datum: 11 december.

läs mer

Aktuellt om Akademiforskare
Akademiforskare och kognitionspsykologen Kenny Skagerlund pratar om matematikångest och matematiksvårigheter i skolan i Natur & Kulturs podcast Akademiska kvarten. Läs mer om Kenny Skagerlunds projekt.

lyssna här

Ny medarbetare sökes till Borgs by och Gråborg, Öland
Lantarbetare med inriktning landskapsvård. Sista ansökningsdag är den 10 december 2024.

läs mer

Våra kulturfastigheter

Borgs by och Gråborg
Borgs by i Algutsrums socken på Ölan d är en by med två kringbyggda gårdar och ladugårdar. Här finns Ölands största fornborg Gråborg och den medeltida kapellruinen S:t Knuts kapell .
I byn bedrivs i dag traditionellt jordbruk där nötboskap och får håller betesmarkerna öppna. Besökaren kan uppleva det rika och levande kulturlandskapet bland annat genom de vandringsleder som går genom artrika hagmarker, slåtterängar och hassellundar.
Kungl. Vitterhetsakademien förvärvade Borgs by på 1940-talet med syfte att sköta och bevara platsen samt hålla den tillgänglig för allmänheten. Då var huvuddelen av åkrarna igenväxta. Odlingslandskapet har därefter allteftersom återförts till sitt tidigare utseende och de gamla åkerytorna har tagits fram.
Borgs by och Gråborg ligger 10 km öster om Färjestaden mellan Algutsrum och Norra Möckleby.

Läs mer
Våra kulturfastigheter

Rettigska huset
Det Rettigska huset tillhör Villastans första generation av bebyggelse. Huset byggdes som ett flerfamiljshus och är därmed den tidigaste avvikelsen från grundtanken om en villastad. Gatunamnet Villagatan är ett minne av att den nya stadsdelen kom att kallas Villastaden.
Huset donerades på 1960-talet till Rettigska kulturstiftelsen, som förvaltas av Vitterhetsakademien.
På 1870-talet fanns ett stort obebyggt område norr om Humlegården som ägdes av det privata bolaget AB Stockholms Byggnadsförening. På området ville man skapa något helt nytt och med inspiration från andra europeiska storstäder blev visionen att bygga en villastad, ”en oas i stenöknen”, bestående av enfamiljsvillor med trädgårdar omkring. Men just Rettigska huset har inte en trädgård framför entrén som de flesta andra hus i området.

Läs mer Öppnas i nytt fönster.
Våra kulturfastigheter

Skånelaholms slott
Skånelaholms slott uppfördes ca 1639–1643 av hovrättspresidenten Andreas Gyldenklou i tysk-nederländsk senrenässansstil, med fasad av tegel, men gårdens namn omnämns redan i ett köpebrev 1276, när Magnus Ladulås sålde egendomen till Skokloster. Slottet har inte haft så många olika ägare; den längsta perioden, från 1742 till 1918, ägdes Skånelaholm av bruksägarfamiljen Jennings. På 1890-talet putsades den ursprungliga tegelfasaden över och tillfördes rika fönsteromfattningar och dekorationer. I dag har slottet och flyglarna återfått färgsättningen från 1800-talets sista decennium.
Herbert Rettig köpte slottet 1929. Han blev den siste private ägaren. 1962 donerade makarna Herbert och Ing-Marie Rettig slottet till Kungl. Vitterhetsakademien för att det skall ”bevaras i orubbat skick såsom kulturminnesmärke”. Slottet rymmer i dag möbler, konst, böcker och ett stort antal allmogeföremål som insamlades av familjen Rettig, som hade ett stort intresse för hembygdsvård. Ett materia medica-skåp från 1700-talet och en samling vagnar från 1800-talet hör också till slottets sevärdheter.
Läs mer
Våra kulturfastigheter

Stensjö by
Stensjö by är en oskiftad småländsk by med levande lant- och skogsbruk. I byn ligger boningshus och ladugårdar till flera gårdar fortfarande samlade som de gjorde på många håll i Småland innan laga skifte genomfördes under 1800-talet. Stensjö by är ett levande landskap med ett rikt biologiskt kulturarv, till exempel hamlade träd och artrika gräsmarker. 2020 ombildades byn till kulturreservat. Detta innebär ett stärkt framtida skydd för hela byn med dess byggnader, åkrar, ängar, hagmark och omfattande skogsområden.
Skyddet för landskapet i Stensjö by förutsätter att landskapet fortsätter att brukas och hävdas. Landskapet är resultatet av generationers arbete med stenröjning, odling och ängsslåtter.

Stensjö var från början namnet på en gård som finns omnämnd redan 1351. Namnet skrevs ursprungligen Steenzöö. Ortnamnet syftade troligen på den steniga kullen öster om den nuvarande byn som låg som en ö omgiven av Virån i öster och stråk av sanka ängar i väster. Den äldsta kartan över Stensjö från 1709 visar en gård på samma ställe som den nuvarande byn.
Läs mer
Våra kulturfastigheter

Stjernsunds slott

Stjernsunds slott är beläget på en udde i sundet som förbinder sjön Alsen med Vättern. Slottet som är byggt i stram nyklassicistisk stil har sällsynt väl bevarade inredningar från 1850-talet då slottet ägdes av den kungliga familjen Bernadotte. Slottet och dess inventarier donerades av familjen Cassel till Kungl. Vitterhetsakademien på 1950-talet. 1965 förklarades slottet och parken som byggnadsminne.
Godsets historia går tillbaka till 1600-talet då Johan Oxenstierna – därav namnet Stjernsund – lät uppföra en sätesgård som stod färdig 1664. 1785 köpte brukspatron Olof Burenstam godset och igångsatte en ståtlig nybyggnation. Det nya Stjernsund, med rena ljusputsade fasader och fyra magnifika kolonner vid ingången som enda utsmyckning, stod klart 1808. Likaså anlades en park i engelsk landskapsstil.

Läs mer

AKADEMIeNS ARBETE

uppdaterat 2024-10-20

Aktuellt om ledamöter

Ledamöter som är aktuella med till exempel beviljade forskningsanslag, nya böcker, utmärkelser och priser: Nils-Eric Sahlin, Hans Kronning, Anders Jarlert, Göran Hermerén, Jonas Tallberg, Daniel Västfjäll, Peter Aronsson, Maarit Jänterä-Jareborg, Ola Sigurdson, François-Xavier Dillmann, Mats Thelander, Hanna Bäck, Marianne Gullberg, Neil Price, Mats Roslund, Bo Lindberg, Peter Hedström, Neil Price, Jonas Tallberg, Elena Balzamo, Torsten Persson, Thure Stenström, Karin Helander, Anders Wästfelt, Gunnel Cederlöf, Stig Strömholm.

LÄS MER

uppdaterat 2024-12-04

Nyinvalda ledamöter

Senast invalda ledamöter i Akademien är Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Christian Høgel, professor i grekiska, latin och nygrekiska vid Lunds universitet, Lars Strannegård, professor på Handelshögskolan i Stockholm, Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet, Stefan Helgesson, professor i engelska vid Stockholms universitet, Hanna Bäck, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Läs mer

uppdaterat 2024-11-13

Akademiens ledamöter

Akademiens ledamöter kommer från de humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga disciplinerna. Antalet arbetande ledamöter är cirka 120, flertalet av dem deltar i de månatliga plenarsammanträdena. Akademien har dessutom hedersledamöter, utländska ledamöter, svenska och utländska korresponderande ledamöter. Det totala antalet ledamöter är cirka 200.

Läs mer

uppdaterat 2024-10-04

Bokmässan 2024: Akademien på Forskartorget

Se föredrag från årets Forskartorg! Akademiens program på Forskartorget lyfte fram ett urval av aktuella ämnen och titlar – konstens roll i välfärdsstaten, kulturarv och minnespolitik, möte mellan vetenskap och konst samt den kulturella hjärnan.
Närmare 4 000 personer tog del av årets Forskartorgprogram. ”Kärlek, dramatik och lust” är temat för nästa års Bokmässa 25–28/9 2025.

Läs mer

FÖREDRAG AV PROFESSOR birgitta svensson

uppdaterat 2024-03-25

Föredraget Kulturarvens betydelse – om minnespolitiken och det förflutna med Akademiens arbetande ledamot Birgitta Svensson, professor i etnologi vid Stockholms universitet vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst 2024.

fornvännen

uppdaterat 2024-10-17

Nytt nummer av Fornvännen

I detta nummer av Fornvännen tar Anna Sörman och Karin Ojala sig an en fråga som Oscar Montelius själv brottades med när han formulerade bronsålderns typologi: hur ska övergången till järnålder i Skandinavien egentligen definieras och dateras? Frans-Arne Hedlund Stylegar...

Läs mer

samarbeten och nätverk

Anekdot – det digitala bildningsmagasinet

Bildningsmagasinet Anekdot är ett samarbete mellan Vitterhetsakademien och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och är ett exempel på Akademiens forskningssamarbeten. Syftet med Anekdot är att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Forskartorget på Bokmässan, Forskarfredag, Vetenskap och Allmänhet, Litteraturbanken och Runverket är andra exempel på samarbeten där Akademien medverkar till kunskapsförmedling inom humaniora och samhällsvetenskap.

Läs mer