Kungl. Vitterhetsakademin

Historik

Drottning Lovisa Ulrika instiftade sin Kongl. Swenska Witterhets Academien den 20 mars 1753, ett samfund som fortlever under namnet Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och som firar sin årshögtid på dagen för sin instiftelse. I dagligt tal och mindre officiella sammanhang används förkortningen Vitterhetsakademien.

lärda samfund i sverige

Akademier med uppgift att främja vetenskaper och konster började instiftas i Italien under sent 1400-tal. Knappt två sekel senare följde Frankrike och England efter. De första planerna på en svensk akademi kan spåras till mitten av 1600-talet, då drottning Kristina ville skapa en motsvarighet till Franska akademien i syfte att förädla språk och kultur i den unga stormakten. Det var dock först under 1700-talet som våra äldsta alltjämt aktiva akademier etablerades.

Kungl. Vetenskapssocieteten i Uppsala, som kan räkna sina anor till 1710, står med ålderns rätt först i raden. Om man begränsar sig till de riksrekryterande akademierna är Kungl. Akademien för de fria konsterna, bildad 1735, och Kungl. Vetenskapsakademien, stiftad den 2 juni 1739 och kungligt stadfäst två år senare, äldst. Närmast efter Vetenskapsakademien, som huvudsakligen ägnar sig åt naturvetenskap och matematik, följde ”Kongl. Swenska Witterhets Academien”, som dess officiella namn löd under den äldsta perioden från 1753. Under 1700-talet grundades också de flesta av de övriga kungliga akademierna: Svenska Akademien, kunglig i alla avseenden utom till namnet, som stiftades av Gustav III 1786 för att vårda svenska språket och litteraturen, Kungl. Musikaliska Akademien, Kungl. Örlogsmannasällskapet och Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien tillkom i början av 1800-talet, medan Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungl. Gustav Adolfs Akademien inrättades under 1900-talet.

I en skrift Pdf, 8.3 MB. från 2023 (ursprungligen publicerad 2019) beskrivs de tio kungliga akademier som skapades för att ha ett övergripande nationellt ansvar inom sina respektive ansvarsområden.

Under sin första tid gick Kungl. Vitterhetsakademien också under namnet ”Drottningens akademi”. Akademien förtjänade beteckningen då den styrdes av sin stiftarinna och delade hennes växlande öden. Den misslyckade hovrevolten 1756 dömde kungaparet till passivitet och därmed insomnade också Akademien; den fick nytt liv 1773 efter den statskupp som drottningens son Gustav iscensatt året innan, för att på nytt slockna nio år senare med drottningens död. Hennes akademi fick aldrig större omfattning och betydelse. Under hela sin verksamhetstid räknade den endast 22 ledamöter.

Namnkunnigast för eftervärlden av ledamöterna i Drottningens akademi är Olof von Dalin, Akademiens sekreterare till sin död 1763. Utländska ledamöter som Voltaire och d’Alembert tillkom. Begreppet ”vitterhet” innefattade inte bara skönlitteratur, utan också vältalighet, historia och ”antikviteter”.

Gustav III återupplivade sin moders skapelse den 20 mars 1786. Samma dag instiftade han Svenska Akademien. Dess inriktning på svenska språket och litteraturen gjorde en omformulering av Vitterhetsakademiens uppgifter nödvändig. Den gavs sitt nuvarande namn och övertog det gamla Antikvitetsarkivets åligganden och samlingar, medan skyldigheterna mot skönlitteratur och retorik i stort sett helt övertogs av den nya systerakademien. De nya statuterna uppehöll sig utförligast vid Vitterhetsakademiens förpliktelser mot inskrifts- och sinnebildskonsten. Den skulle ge råd och mönster ifråga om emblem och inskriptioner, författa en medaljhistoria m.m.

Gustav III hade bestämt att riksantikvarien skulle vara Akademiens sekreterare. Det medförde med tiden att det redan krympta inslaget av ”vitterhet” i verksamheten förtvinade – Akademiens karaktär av smakdomstol upphörde helt – vidare att den i allt större utsträckning inriktades på historia och numismatik och i ännu högre grad på arkeologi och kulturminnesvård. Kungen hade menat att Akademien skulle absorbera Antikvitetsarkivet, men efter bara ett drygt halvsekel föreföll det som om inriktningen på antikviteter var på väg att sluka Vitterhetsakademien, en utveckling som snarast förstärktes under den kraftfulle Bror Emil Hildebrand, sekreterare från 1837 till 1879, således i 42 år. Medan Svenska Akademien alltmera koncentrerade sig på skönlitteraturen, blev Vitterhetsakademien ett vetenskapligt samfund och ett fornvårdande ämbetsverk. Det enda som de två akademierna behöll gemensamt var – och är fortfarande – intresset för svensk språkhistoria.

Förläggare Smith i August Strindbergs Röda Rummet skiljer mellan akademien ”som ger ut de många flintsakerna” och den ”med stearinljusen”. När han säger ”ger ut”, syftar han nog mindre på den redan 1879 imponerande sviten Handlingar än på att Vitterhetsakademien sedan 1864 utgav Antiqvarisk Tidskrift för Sverige och sedan 1872 ett Månadsblad. Båda tidskrifterna, som fick ansenlig spridning, avhandlade huvudsakligen svensk arkeologi. År 1906 omformades Månadsbladet till Fornvännen, som fortfarande utkommer. Antiqvarisk Tidskrift utgavs fram till 1924.

Vitterhetsakademien, som under sin äldsta tid hade sammankommit hos drottningen i hennes rum, fick sina första egna lokaler i den ena rundeln i Wrangelska palatset på Riddarholmen (numera Svea hovrätt). Där samlades man, sällan mer än ett halvt dussin ledamöter, och överlade bland runstavar, gamla vapen, fornsaker, medaljer och manuskript. Efter Gustav III:s död blev Akademien bryskt förflyttad till Slottet, där den fick samsas med Svenska Akademien om ett biblioteksrum. Samlingarna lämnades kvar på Riddarholmen. År 1864 blev Vitterhetsakademiens personalunion med Riksantikvarieämbetet även rumslig och Akademien följde sedan ämbetet till dess olika adresser för att slutligen stanna i Historiska museet på Storgatan 42.

Akademien kom under 1800-talet att bedriva en alltmer energisk och mångsdig verksamhet. Ett par uppgifter som staten ålade Akademien var av säreget slag. Åren 1801–1865 hade Akademien att i franska och latin pröva dem som ämnade sig till Kungl. Maj:ts kansli och åren 1838–1870 examinerades alla officerare, som sökte inträde i generalstaben, i franska.

I vår tid började Vitterhetsakademiens unika organisation att kännas opraktisk. En av dess historieskrivare har talat om ”det för Sverige säregna sambandet mellan en humanistisk vetenskapsakademi, den statliga fornminnesvården och det statliga arkeologiska centralmuseet” (M.-L. Bachman). Akademien ville kapa banden till de statliga institutionerna för att friare kunna utvecklas till ett vetenskapligt, i bred mening humanistiskt, samfund. Sekreteraren och riksantikvarien Sigurd Curman, som ägde vida humanistiska intressen, verkade pådrivande i denna process, och en statlig utredning gav honom starkt stöd i hans strävande. Vitterhetsakademien hade genom den storartade Rettigska donationen erhållit det Rettigska huset på Villagatan 3, som 1973 blev Akademiens hemvist.

År 1975 skildes Akademien från Riksantikvarieämbetet genom nya statuter. Redan 1933 hade Akademien utökat sitt medlemsbestånd med en filosofisk-filologisk klass vid sidan av en historisk-antikvarisk, i vilken flertalet tidigare invalda ledamöter uppgick. Inom ramen för denna klassorganisation har Akademiens ansvarsområde utvecklats till att omfatta hela det humanvetenskapliga verksamhetsfältet i vidsträckt mening, inbegripande religionsvetenskap, rättsvetenskap och samhällsvetenskap samt kulturmiljövård. I syfte att bereda ökat utrymme åt företrädare för dessa områden utökades genom stadgeärenden år 1988 antalet arbetande ledamöter som ej uppnått 65 års ålder (från 2019 gäller 72 år) från tjugofem till trettio i vardera klassen. För ledamöter som uppnått 72 års ålder och däröver finns ingen maximering av antalet. För närvarande har Akademien omkring 120 arbetande ledamöter.

Till startsidan
Instagram
Facebook
Digitaltmuseum
My newsdesk

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Telefon: 08-440 42 80

E-post: kansli@vitterhetsakademien.se


Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm


Integritetspolicy/GDPR

Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm


Fakturaadress:

Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm

 

Bankgiro: 535-3552


© KUNGL. VITTERHETSakademien

Till toppen