Jonas Karlsson har tilldelats en akademiforskartjänst inom semitiska språk och etiopiska språket med projektet Editing the Earliest Ethiopian and Eritrean Liturgical Poetry. Projektet syftar till att skapa en textkritisk utgåva och översättning av tidigare outgivna etiopisk-eritreanska handskrifter med liturgiska texter från 1200–1500-talet, bl.a. genom att utnyttja tekniska framsteg (t.ex. etiopiska digitaliseringsprojekt) för att utveckla och effektivisera den textkritiska editionsverksamheten. Jonas Karlsson tillträder sin tjänst vid Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet, den 1 oktober 2026.

Shu Li har tilldelats en akademiforskartjänst i kinesiska med projektet ’Writing about Writing’: Women Song Lyric Poets’ Double Transgression against the Gender Boundary and Literati Boudoir Poetics during Late Imperial China. Projektet behandlar kvinnors sånglyrik ur ett genusperspektiv, med fokus på hur själva skrivandet gestaltas, en aktivitet som kodas som manlig i den kinesiska kulturen från 1300-tal till 1900-tal. Projektet kombinerar kvantitativa korpuslingvistiska metoder och tillgängliggörandet av materialet i en databas, med kvalitativa litteraturvetenskapliga analyser med syfte att ge fördjupad kunskap om kvinnors ställning under det sena kejsardömet. Shu Li tillträdde sin tjänst vid Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet, den 1 februari 2026.

Johan Lundberg har tilldelats en akademiforskartjänst inom semitiska språk med projektet Inventors and guardians. A History of Medieval Syriac Scribes. Projektet är en textkritisk studie av medeltida manuskript med syfte att studera och kartlägga interpunktion i klassisk syriska, för ökad förståelse av det system av punkter som skrivarna lade till bokstäverna för bl.a. textförståelse, accenter och stöd vid recitation. Genom att isolera olika typer av fraser och satser i handskrifter av olika genrer (brev, lyrik, filosofiska arbeten) ska konsekvenser och inkonsekvenser i interpunktionen kartläggas. Projektet är en del av en bredare filologisk och socialhistorisk studie av medeltida syriska skrivare. Johan Lundberg tillträder sin tjänst vid Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet, den 1 juli 2026.

Fredrik Valdeson har tilldelats en akademiforskartjänst inom nordiska språk med projektet När grammatiken dör. Ett projekt om syntaktiska konstruktioners nedgång och fall. Projektet syftar till att studera språkförändringar och hur språkliga mönster försvinner (s.k. ”konstruktionsdöd”) genom analys av tre syntaktiska konstruktioner i svenska språket och med hjälp av textdatabaser. Studien är en kombination av empiriska korpusstudier och en detaljerad beskrivning av språkets grammatiska struktur och pragmatiska och stilistiska innebörd. Fredrik Valdeson tillträdde sin tjänst vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, den 1 februari 2026.

Joanna Zatorska-Rosén har tilldelats en akademiforskartjänst inom slaviska språk med projektet Voices of the Nobility: Polish Early Modern Political Discourse in the Skokloster Castle Library. Projektet syftar till att undersöka den polska adelns politiska diskurs under första hälften av 1600-talet, bl.a. utifrån begreppshistoriska och retoriska perspektiv, genom katalogisering, språklig dokumentation och tillgängliggörande av en hittills outgiven manuskriptsamling. Projektet har ett språkvetenskapligt syfte med kulturhistorisk inriktning och anknyter till studiet av polska och ryska manuskript som infördes till Sverige under stormaktstiden. Joanna Zatorska-Rosén tillträdde sin tjänst vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska vid Stockholms universitet, den 1 februari 2026.

Martin Jansson har tilldelats en treårig akademiforskartjänst i ämnet historiebruk för projektet Historisk tid och politisk representation, 1809–1866. Martin Jansson har en doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet (2023). I sitt projekt ska Martin Jansson undersöka relationen mellan historia och politik under en mycket händelserik period som förändrade Sveriges politiska system i grunden. Projektet handlar om relationen mellan historia och politik under mitten av 1800-talet. Under mitten av 1800-talet rasade stora debatter om hur Sveriges politiska system skulle fungera. Diskussionerna handlade om hur man skulle hantera samtidens krav och utmaningar. Hur skulle viktiga beslut fattas och vem skulle ansvara för vad? Men samtalen kom i allt högre utsträckning att kretsa kring frågor om framsteg och historisk utveckling. Hur hänger detta ihop? Varför blev historia en så viktig del av den politiska debatten? Martin Jansson tillträdde sin tjänst våren 2024 på Institutionen för idéhistoria vid Uppsala universitet.
Kontakt och mer information på universitets hemsida.

Gabriela Argüello har tilldelats en akademiforskartjänst inom området Rättsvetenskapen i klimatomställningen med projektet “Just Energy Transition for the Ocean: Offshore renewable energy and the legal construction of ocean multi-use spaces”. Gabriela Argüello är juris dr (2018) och forskare vid juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. Inom ramen för sin akademiforskartjänst kommer hon att undersöka internationell havsrätt och lokala regelverk utifrån behovet av att producera förnybar energi till havs, vilket kan bidra till klimatomställningen. Frågan kompliceras av hur inte enbart nationella intressen, sjöfarten och fiskerinäringar etc. ska kunna samsas utan även av hur haven ska skyddas i denna process.
Kontakt och mer information på universitetets hemsida.

Johan Bjureberg har en treårig akademiforskartjänst i ämnet psykisk hälsa och ohälsa hos barn och ungdomar. Johan Bjureberg är legitimerad psykolog och verksam vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och Stanford University. Johan Bjurebergs forskning har fokuserat på psykisk ohälsa hos ungdomar och omfattat epidemiologiska studier, kliniska prövningar av olika behandlingsmetoder samt undersökningar av verkningsmekanismer i dessa behandlingsmetoder.

I sin forskning kommer Johan Bjureberg att särskilt behandla tidiga tecken på psykisk ohälsa hos ungdomar (12–17 år) med syfte att förebygga utveckling av allvarligare psykiska problem. Deltagare kommer att rekryteras via primärvården och av särskilt intresse är att undersöka hur tidiga emotionsreglerande interventioner som förmedlas via internet påverkar psykisk hälsa över tid.
Kontakt och mer information på Karolinska Institutet.