Akademiprofessor Heikki Pihlajamäki, professor i jämförande rättshistoria vid Helsingfors universitet, tilldelas Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2024 för sin uppslagsrika och nydanande forskning inom jämförande rättshistoria. Prissumman är 1,5 miljoner kronor.
Akademiprofessor Heikki Pihlajamäki har haft stort inflytande och betydande internationellt genomslag inom det rättshistoriska fältet, i kraft av sin djupborrande empiriska och teoretiska skärpa och sina breda kronologiska och globala perspektiv. Hans forskning kännetecknas av djupa insikter i juridiska teknikaliteter i det förflutna och en förmåga att med hjälp av komparativa metoder frilägga legala principer och praktiker och deras rättsfilosofiska underbyggnad. Forskningen spänner över stora tidsperspektiv, från medeltida kanonisk rätt till modern tid, och över stora geografiska områden, som inkluderar Sverige och Finland, Baltikum, Ryssland och Frankrike, samt även Latinamerika. Hans arbeten har pekat ut nya riktningar för rättshistorisk forskning och har lett till resultat som är synnerligen framstående och varaktigt betydelsefulla.
Heikki Pihlajamäki disputerade 1996 på en processrättshistorisk avhandling om utvecklingen av fri bevisprövning i Finland under 1800-talet, Evidence, Crime and the Legal Profession. The Emergence of Free Evaluation in the Finnish Nineteenth Century Criminal Procedure. Redan snart efter avhandlingen började han intressera sig dels för livländsk rättshistoria och dels för Latinamerika, varvid hans imponerande språkkunskaper kom till användning. Forskningen inriktades samtidigt alltmer mot jämförande historiska studier, med ett särskilt intresse för vad som sker när olika rättssystem och rättsprinciper möts, som ett resultat av territoriella erövringar och kolonisering. Ur detta perspektiv har han i flera arbeten behandlat rättshistoriska problem rörande de spanska och portugisiska kolonierna i Sydamerika och var redaktör för volymen New Horizons in Spanish Colonial Law (2015).
Monografin Conquest and the Law in Swedish Livonia (ca. 1630–1710): A Case of Legal Pluralism in Early Modern Europe, utgiven på Brill 2017, är en studie av den svenska hovrätten i Dorpat (alltså Tartu) som på ett intrikat sätt analyserar den tidigmoderna rättskulturen och klargör komplexa judiciella uppfattningar i en pluralistiskt kunskapssystem, med användning av ett omfattande primärt källmaterial. Pihlajamäki var huvudredaktör för The Oxford Handbook of European Legal History (2018) och mångårig redaktör för bland annat tidskriften Comparative Legal History. Hans nuvarande forskningsprojekt som akademiforskare behandlar utvecklingen av tidigmoderna koloniala lagar i England, Nederländerna, Spanien och Portugal, med fokus på långsiktig historisk kontinuitet och komparation.
Heikki Pihlajamäki är född 1961 och sedan 2009 professor i komparativ rättshistoria vid Helsingfors universitet, där han också har sin utbildning. Han är sedan 2014 ledamot av den finska vetenskapsakademien. 2021 utsågs han till akademiprofessor vid samma universitet, med stöd av Finlands Akademi. Han var med och grundade European Society for Comparative Legal History 2009. 2008 mottog han Erwin C. Surrency-priset från det amerikanska sällskapet för rättshistoria och 2019 blev han utnämnd till hedersdoktor vid Lund universitet. Utöver sin egen forskning har Pihlajamäki även gjort betydande insatser som handledare och som mentor för unga forskare inom det rättshistoriska fältet.
Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning delas årligen ut till en framstående nordisk forskare inom ett antal angivna ämnesområden.
Priset instiftades av hedersledamoten Gad Rausings tre barn till faderns minne och ska enligt donationsbrevet delas ut ”till en vetenskapsman som gjort verkligt framstående och varaktigt betydelsefulla insatser inom något av följande ämnesområden: Arkeologi (utan begränsningar i fråga om region eller period), historia bestämd som humanistisk disciplin, filosofins historia, idé- och lärdomshistoria, konst-, litteratur- och musikhistoria, religions- och rättshistoria, etnologi, allmän språkvetenskap och studiet av språkfamiljer och enskilda språk. Priset skall i första hand tilldelas forskare som fullgjort huvuddelen av sina insatser inom det nordiska forskarsamhället.”
2023 Professor Helge Jordheim, Oslo
2022 Professor Marie-Louise Bech Nosch, Köpenhamn
2021 Professor Terttu Nevalainen, Helsingfors
2020 Professor Pirjo Markkola, Tammerfors
2019 Professor Lena Liepe, Linnéuniversitetet Pdf, 336.8 kB.
2018 Professor Mogens Trolle Larsen, Köpenhamn
2017 Professor Sten Ebbessen, Köpenhamn
2016 Professor Erik A. Nielsen, Köpenhamn
2015 Professor Sverre Bagge, Bergen
2014 Professor Minna Skafte Jensen, Köpenhamn
2013 Professor Jan Terje Faarlund, Oslo
2012 Professor Kirsten Blinkenberg Hastrup, Köpenhamn
2011 Professor em. Åke Daun, Stockholm
2010 Professor Vésteinn Ólason, Reykjavik
2009 Professor Eva Österberg, Lund
2008 Professor Simo Knuuttila, Helsingfors
2007 Docenten, Dr.Phil. Mogens Herman Hansen, Köpenhamn
2006 Professor Heikki Räisänen, Helsingfors
2005 Museuminspektör, Dr.phil. Jørgen Jensen
2004 Professor emeritus Ulf Teleman, Lund
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
Telefon: 08-440 42 80
E-post: kansli@vitterhetsakademien.se
Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm
Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm
Fakturaadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm
Bankgiro: 535-3552
© KUNGL. VITTERHETSakademien