Gad Rausings pris 2021

Redan i sitt avhandlingsarbete från 1991 lade Terttu Nevalainen grunden till sitt arbetssätt genom att i en historisk engelsk korpus med material från olika tidsepoker och textgenrer studera förekomsten av tre adverbial och deras grammatiska och semantiska förändringar mellan 1500 och 1900. Angreppssättet ledde sedan till insikten om sociologiska variablers betydelse liksom brevmaterialets potential som källa.

Bevarade brevsamlingar tillåter analys av språklig förändring under individens livslopp. Om det dessutom finns sociologisk information om brevskrivarna, blir det möjligt att statistiskt beakta effekter av utbildningsnivå, socialt skikt, geografisk hemmahörighet, ålder och kön. Terttu Nevalainen skapade därför, tillsammans med Helena Raumolin-Brunberg, the Corpus of Early English Correspondence (1410-1680) som har blivit en modell för liknande projekt på andra språkområden. I Sociolinguistics and language history: Studies based on the corpus of Early English Correspondence (1996, utgiven tillsammans med Raumolin-Brunberg) och Historical Sociolinguistics. LanguageChange in Tudor and Stuart England (2003; 2:a upplagan 2016), visar Terttu Nevalainen det fruktbara i angreppssättet.I ett senare arbete tillämpar Nevalainen och hennes medarbetare samma metoder på 1700-talets engelska: Terttu Nevalainen, Minna Palander-Collin & Tanja Säily (red.) Patterns of Change in 18th-century English. A sociolinguisticapproach (2018).

Genom att fokusera på språklig variation har Terttu Nevalainen givit en nyanserad och dynamisk bild av det engelska språkets utveckling, som skiljer sig från tidigare forsknings starka betoning av språket i London. Nevalainen har även teoretiskt kunnat visa hur språkliga innovationer sprider sig inom en befolkning över tid. Hon har givit viktiga bidrag till frågan om hur en skriven engelsk norm växte fram. Hennes senare forskning omfattar också frågor om flerspråkighetens effekt på engelskans förändring och de frågor som väcks av engelskans status som ett världsspråk (World Englishes) och ett lingua franca. Denna bredd är unik.

Terttu Nevalainen har också bidragit infrastrukturellt till forskningen på detta område genom skapandet av korpusresurser och databaser, verktyg för att bearbeta, statistiskt analysera och visualisera korpusmaterialet, samt arbete med att tillgängliggöra resurserna på ett systematiskt sätt, t.ex. genom databasen Language Change Database (LCD) och Corpus Resource Database (CoRD), som samlar information om tillgängliga engelska korpusresurser. Detta djupt tvärdisciplinära metodologiska arbete är en bestående insats för fältet.

Terttu Nevalainen har fostrats i den forskarmiljö som hennes lärare Matti Rissanen byggde upp vid Helsingfors universitet. Genom sin förmåga att knyta till sig skickliga medarbetare och att samarbeta över disciplingränser har hon befäst och utvecklat universitetets ställning som världsledande inom lingvistik och studier av det engelska språket. Forskargruppen arbetar vidare med frågor om historisk semantik och pragmatik liksom syntax och morfologi. Nevalainens forskargärning har resulterat i ny och väsentlig kunskap, i forskningsinfrastruktur till nytta för många, samt i en ny generation av historiskt inriktade sociolingvister.

Terttu Nevalainen är född 1952 och professor i engelsk filologi vid Helsingfors universitet.

Terttu Nevalainens arbete har bidragit till att göra Helsingfors till ett ledande centrum för historisk sociolingvistik och korpusbaserad språkforskning, inte minst genom the Research Unit for the Study of Variation, Contacts and Change in English (VARIENG), en enhet där juniora och seniora forskare utvecklar arbetet i nya innovativa riktningar i ett stort antal projekt. Under Nevalainens ledning har denna enhet sedan 2001 blomstrat. Nevalainens internationellt ledande ställning i fältet är ställd bortom allt tvivel. Hon har många uppdrag som redaktör för ledande publikationer (t.ex. The Oxford Handbook of the History of English, med E. Traugott, 2012; Oxford Studies in the History of English). Det erkännande hon rönt avspeglas i de många hedersbetygelser hon mottagit. Hon är ledamot av Academia Scientiarum Fennica, Riddare av 1:a Klass av Finlands Vita Ros’ orden, samt korresponderande ledamot av British Academy.