Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet, har vid plenum den 13 juni 2023 valts in som arbetande ledamot i den historisk-antikvariska klassen.
Karin Sennefelt (född 1972) är sedan 2014 professor i historia vid Stockholms universitet. Hon disputerade i historia vid Uppsala universitet år 2001. Hennes forskning är främst inriktad på social- och kulturhistoria i Sverige under tidigmodern tid. Karin Sennefelt har bidragit till förståelsen av det politiska systemet, det politiska vardagslivet och olika protestformer i 1700-talets svenska ståndssamhälle. Hon har också fört in frågor om materialitet i svensk historisk forskning, materialitet såväl i form av föremål som i form av den levande och kännande kroppen.
Hennes forskning omfattar även den tidigmoderna folkliga religiositeten, hur den påverkade människors upplevelser av sina kroppar och hur kroppen i sin tur kunde forma religiösa erfarenheter.
Sennefelt har även studerat identifieringspraktiker i de amerikanska kolonierna 1650–1850 samt – inom ramen för det internationella projektet Intoxicating Spaces – bruket av berusningsmedel i europeiska städer. Genom sin mångfacetterade och tvärgående forskningsprofil förenar hon djupa insikter i politisk historia, religionshistoria, socialhistoria, urbanhistoria och etnologi.
Av Karin Sennefelts publikationer kan nämnas avhandlingen Den politiska sjukan. Dalupproret 1743 och frihetstidens politiska kultur (Gidlunds förlag 2001), monografin Politikens hjärta: Medborgaskap, manlighet och plats i frihetstidens Stockholm (Stockholmia förlag 2015), läroboken Fråga föremålen: handbok till historiska studier av materiell kultur(med Anna Maria Forsberg; Studentlitteratur 2014), artiklarna ”Wine, Corruption, and the Politics of Intoxication in Eighteenth-Century Stockholm (Past & Present 2014), ”A discerning eye” (Cultural and Social History 2015), och ”A Pathology of Sacred Kingship” (Past & Present 2020).
Karin Sennefelt är ledamot av Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskaper, och hon var ordförande för Vetenskapsrådets beredningsgrupp för historiska vetenskaper och arkeologi 2017–2019. Hon har genom åren lett flera externfinansierade projekt, till exempel Se ståndssamhället! Olikheternas kultur i Sverige under tidigmodern tid (Riksbankens Jubileumsfond) och Ordet blev till kött: Kroppen i protestantisk kultur ca 1600–1750 (Vetenskapsrådet).
Läs mer om Akademiens nyinvalda ledamöter här.
Kungl. Vitterhetsakademiens ledamöter kommer från de humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga disciplinerna. Antalet arbetande ledamöter är cirka 120 fördelat på den historisk-antikvariska klassen och den filosofisk-filologiska klassen. Vitterhetsakademien har dessutom hedersledamöter, utländska ledamöter, svenska och utländska korresponderande ledamöter. Det totala antalet ledamöter är cirka 175. Att bli invald i Vitterhetsakademien är ett erkännande för framstående och betydelsefulla insatser inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning samt inom kulturmiljövård.
Publicerad den Ledamöter
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
Telefon: 08-440 42 80
E-post: kansli@vitterhetsakademien.se
Besöks- och leveransadress:
Villagatan 3, 114 32 Stockholm
Postadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Box 5622
114 86 Stockholm
Fakturaadress:
Kungl. Vitterhetsakademien
Kund-Id:PDC 7237
FE595
105 69 Stockholm
Bankgiro: 535-3552
© KUNGL. VITTERHETSakademien