Ny forskningssatsning inom historia

Martin Jansson tilldelas en treårig akademiforskartjänst i ämnet historiebruk för projektet Historisk tid och politisk representation, 1809–1866. Martin Jansson har en doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet (2023). Han tillträder tjänsten våren 2024 på Institutionen för idéhistoria vid Uppsala universitet.

Martin Jansson kommer att undersöka relationen mellan historia och politik under en mycket händelserik period som förändrade Sveriges politiska system i grunden. Projektet handlar om relationen mellan historia och politik under mitten av 1800-talet. Under mitten av 1800-talet rasade stora debatter om hur Sveriges politiska system skulle fungera. Diskussionerna handlade om hur man skulle hantera samtidens krav och utmaningar. Hur skulle viktiga beslut fattas och vem skulle ansvara för vad? Men samtalen kom i allt högre utsträckning att kretsa kring frågor om framsteg och historisk utveckling. Hur hänger detta ihop? Varför blev historia en så viktig del av den politiska debatten?

–Vi vet att det moderna historiemedvetandet växer fram parallellt med genomgripande samhällsförändringar och politiska reformer. Men exakt hur relationen har sett ut är inte klarlagt. Jag vill undersöka hur föreställningar om framsteg och utveckling har fungerat i praktiska situationer, säger Martin Jansson.

Therese Svensson tilldelas en treårig akademiforskartjänst i ämnet svensk litteraturhistoria för projektet ”Från mörkret stiga vi mot ljuset” Ras och klass i svenskspråkig arbetarlitteratur. Therese Svensson har en doktorsexamen i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet (2021). Hon tillträder tjänsten våren 2024 på Institutionen för kultur och lärande vid vid Södertörns högskola.

Therese Svensson ska studera hur föreställningar om ras finns närvarande i den svenska arbetarlitteraturen 1918–1939 för att förstå vilken roll koloniala logiker spelar i texterna. Projektet tar sin utgångspunkt i historisk forskning som visar på rasismens och kolonialismens relevans för den framväxande arbetarrörelsen. Bland de ingående författarskapen kan Dan Andersson, Eyvind Johnson, Moa Martinson och Maria Sandel nämnas.

–I min avhandling utarbetar jag en metod för att läsa skönlitteratur på sätt som både kartlägger kolonialismen och rasismen i texterna och samtidigt undersöker hur de utmanar dessa logiker. Nu vill jag använda metoden för att läsa svenskspråkig arbetarlitteratur från mellankrigstiden för att problematisera litteraturhistorieskrivningen kring såväl den arbetarlitterära traditionen som modernismens genombrott inom en svensk nationallitteratur, säger Therese Svensson.